AOS-201901

Detta är textsidan för den nya e-tidningen Allt Om Syntolkning. För att komma till vår e-tidning kan du klicka här

Första numret med bild på första och andra sidan av flera ungdomar som besöker Allsång på Skansen, vid de två tillfällen då det syntolkades.

Innehåll:

4 Vad innebär syntolkning
2016 blev ordet syntolk allmänt erkänt av Svenska Akademin Ordlista, som ett vedertaget ord för en person som verbalt beskriver något för någon som inte ser. 2018 är begreppet syntolkning fortfarande ett relativt okänt begrepp och för synsvaga finns ingen gemensam plattform för information främst kring syntolkade evenemang runt om i landet.

8 Galapremiären av Sune vs Sune
Flera barn med synnedsättning blev inbjudna till Galapremiär med popcorn, dricka samt en träff med skådespelarna. Kvällen bjöd också på premiären av filmens syntolkning i appen.

12 Vem är Per Johan Andersson?
Kent Anderrson, Lars Brandeby, Claes Malmnerg, Ewa Roos, Jan Malmsjö, Ulla Skoog, Marianne Mörck, med flera har uppträtt på Gunnebo Slottsteater, men inte PJ Andersson.

15 Claes träffar Marianne Mörck
Marianne Mörck kommer syntolkas ett par gånger 2019. Först i rollen som mrs Phelps i Malmöoperas uppsättning av musikalen Matilda, Till sommaren befinner hon sig i Tjolöholm.

Allt Om Syntolkning
E-tidningen utges av föreningen Syntolkning Nu i Sverige.
Polstjärnegatan 12b, 417 56 Göteborg.
Organisationsnummer: 769621-8747
Telefon: 031 – 36 8445 Mail: info@alltomsyntolkning.se
Redaktionen till detta första nummer består av styrelsen för Syntolkning Nu i Sverige. Etablerad i juni 2010.

Bilden på första sidan togs under den allra första syntolkningen 2011 på Solliden av Allsång på Skansen. På bilden ser man en glad Ronja som för allra första gången kan sjunga med, då allsångerna fanns i punktskrift. Bilden på andra sidan är från 2013, den andra och sista gången stiftelsen Skansen erbjöd syntolkning på Solliden. Bild av förväntansfulla ungdomar.

SIDAN 4
Syntolkning – en svår rättighet
Syntolkning är inte bara att få något visuellt beskrivet utan är även en viktig del i att vara en del av samhället och tillsammans med andra få möjlighet att ta del av det.
Syntolkning är ett hjälpmedel främst för personer med syn-nedsättning, tidigare benämning synskadade och blinda. Att syntolka är en audiovisuell tolkning som kan vara inspelad el-ler ske live, direkt. Syntolkning sker alltmer via TV, både i public service och de kommersiella kanalerna. Grunden att syntolka är inte olik mellan länder men tekniken kan skilja sig åt. Syn-tolkning kan ske enskilt eller i grupp och även på flera olika språk samtidigt.
I Sverige arbetar syntolkar såväl med biofilmer som teater, medan de flesta andra länder delar upp yrkesfältet i Audio Description (AD) för ljudspår till filmer, både i biosalongen eller på DVD, medan Visual Interpreter även syftar på syntolkning av teater.
I Sverige ger Myndigheten för press, radio och tv riktlinjer till mediabolagen. Live-syntolkning på bio förändras i Sverige. 2014 gav regeringen Svenska Film-institutet samt Post & Telestyrelsen i uppdrag att skapa till-gänglig bio. Sverige är alltjämt ledande vad gäller live-syntolkning av teater och evenemang. I april 2015 kom ordet ”Syntolk” med i Svenska Akademins Ord-lista.
Syntolkningen beskriver det som inte framgår av dialogen eller ljudläggningen. Att någon skjuter med pistol, eller för den de-len gråter eller pussas, det hör man, men man hör inte vem som träffas, vem som blir pussad eller vem som kommer fram för att utan ord krama den gråtande. Detta berättar syntolken.
En syntolkning får inte krocka med dialogen, och det finns ofta begränsat med tid för syntolken att prata. Det gäller att välja ut rätt saker att beskriva, för att ge den synskadade tittaren en bra bild av vad som händer. Handlingen är förstås viktigast, här ingår också saker som ansikts-uttryck och gester som har be-tydelse för historien. Men i mån av plats ska också scenografi, utseende och kostym beskrivas. Många vill även gärna veta de
I Sverige har syntolkning sedan mitten av 1980-talet utvecklats mycket tack vare de tekniska hjälpmedel för hörselförstärkning som fanns på teatrar, till exempel hörslingor. Georg Malvius, teaterchef på Länsteatern i Örebro mellan 1982 och 1985, jämförde där de första syntolkningarna med radioteater
Texten hämtad från Wikipedia

SIDAN 5
Kort & gott
Välkommen till e-tidningen Allt Om Syntolkning
För några år sedan fanns tanken, men inte tiden. Då fick nöja oss med att lansera den uppdaterade hemsidan alltomsyntolkning.nu. Efter den lanserade vi biosidan syntolkcentralen.se.
Nu känns det som behovet av en informativ oberoende e-tidning är större, då utbudet av olika former av syntolkning växer. Vi vill försöka samla det mesta på en plats, oberoende om man är synsvag, medlem i en förening eller bara intresserad av tillgänglighet för synsvaga.
Innehållet kommer finnas i text-format på www.syntolkning.nu.
Redaktionen

Syntolkningsdagen 12 mars
Den 12 mars varje år firas den Nationella syntolkningsdagen i Sverige. Dagen instiftades 2015, i samband med #semig kampanjen som Riksorganisationen Unga med synnedsättning och Syntolkning nu i Sverige arrangerade.
Dagen instiftades för att synliggöra vad syntolkning är och vad den innebär för personer med synnedsättning samt att lyfta fram syn-tolkens arbete. Sedan 2017 delas ett pris till Sveriges tillgängligas-te arena, som 2017 tillföll Malmö opera.
Temadagar.se

Finns det en tillgänglig arena?
Motiveringen till Sveriges tillgängligaste arena 2017 var följande: Till denna arena kan man komma spontant på syntolkningsdagen. Om så behövs är de behjälp-liga med ledsagning. Skulle man ha egen ledsagare med sig, medföljer hen utan kostnad.
Arenan tänker mycket på marknadsföringen kring kommande syntolkade evenemang, vilket syns i annonser och på hemsidan. Arenan har en tillgänglig hemsida. Planeringen kring kommande syntolkningar sker i samarbete med externa organisationer.
Sveriges Tillgängligaste Arena 2017 blev Norrbottensteatern i Luleå.
Vid årsskiftet 2018 hade inte en enda arena blivit nominerad. Man har nu hela januari på sig att nominera en arena som se-dan skall uppfylla några upp-ställda villkor.
De stora arenorna i landet är inte tillgängliga, då de oftast skjuter över ansvaret på de som hyr. Få tar ansvar.
Redaktionen

Problem med apparna?
Apparna som används för syntolkning idag hänger dessvärre inte med, detta särskilt då de inte stödjer Bluetooth hörlurar/snäckor som idag är det enda alternativet för de som har iPhone 7 och senare.
Detta innebär att det inte går att använda Appen då ljudet oavsett Bluetooth anslutning går ut i högtalaren på telefonen, väldigt lågt.
Ahmad

Svar till Ahmad:
Vi har precis blivit uppmärksammade på det här problemet och givit ett uppdrag till vår teknikutvecklare att se över detta. I skrivande stund kan vi dock inte uppskatta när det kan vara åtgärdat.
Tomas Johansson Svenska Filminstitutet

Har du någon fråga om syntolkning eller på annat sätt vill bidra i e-tidningen, kanske med en aktuell recension, kontakta oss då via press@alltomsyntolkning.se.

SIDAN 6-7
Evenemangskalender från hemsidan

SIDAN 8
Det doftar av popcorn på Biografen Biopalatset i Göteborg. På hyllan ovanför entrén sitter förväntansfulla biobesökare för att få vara med på Galapremiären av filmen Sune vs Sune.
I god tid innan dörrarna till bio-salongen öppnas sitter syskonen Lily-Ann och Michaela med sin mamma samt Viktor med sin och diskuterar syntolkning. De har alla varit med både på teater och bio tidigare. Dessutom har de använt mobilapparna hemma för att lyssna på syn-tolkning till filmer som visas på TV. Detta då både public service och kommersiella kanaler väljer bort befintlig syntolkning, då detta enbart finns i apparna.
Viktor har köpt med sig varma sourcream chips, för han gil-ar inte popcorn. Lily-Ann och Michaela tar var sitt stort paket. Alla tre tar också någon dricka med sig. Allt detta är nå-got som Film i Väst bjuder galagästerna på. På andra sidan foajén kan man i glasfönstren till restaurangen se flera av de medverkande äta en bit mat. När visningen närmar sig har Elis (Sune), Baxter(Håkan) och John(nya Sune) svårt att sitta still. De är förväntansfulla medan de dabbar och flossar till publiken mitt emot.
Så får Lily-Ann, Michaela och Viktor ta plats i salongen, innan den övriga publiken släpps in. Detta för att de skall finna de bästa platserna som gör att de trots sin synnedsättning skall kunna ta del av en del av det som vi-sas på bioduken. Man får några Sune-påsar att ha saker i. Med hjälp av Peter från Syntolkning Nu, som skrivit syntolkningsmanuset, tar man på sig sina hör-lurar och redan innan man gick in startade man appen. Peter har med sig extra lurar som han kopplat till sin mobil.
– Va bra att det finns syntolkning som förklarar, säger Elis Gerdt, Sune i filmen. I salongen finns även barn från Tynnereds- och Fässbergsskolan, vilka medverkar som statister i filmen, som till stora delar är inspelad i Göteborg.
Efter filmen samlas de medverkande framför bioduken där man berättade att det kommer bli en fortsättning med samma skådespelare. Något som också Sören Olsson bekräftade. Sören är den som med Anders Jacobs-son, för drygt 35 år sedan kom på böckerna om Sune. Sedan fick man chans till att få ta kort tillsammans med skådespelarna. Lily-Ann ställde sig bredvid Håkan och Viktor bredvid Anna med Sune och Sune i mitten. Sedan var det många som tog kort på gänget, vilket blir ett minne för fler.
BILD EFTER VISNINGEN: Efter premiären av blev det självklart gruppfoto med Lily-Ann, Baxter, Elis, John, Tea och Viktor.
Både filmen och syntolkningen fick med beröm godkänt.

SIDAN 9
Syntolkning och text i apparna?
I dag finns det fem olika mobilappar, för smartphones, som SFI, Svenska Filminstitutet tagit fram som hjälpmedel att ta del av syntolkad film och upp-läst text på bio. Uppläst text är något som även dyslektiker har stor nytta av. SFI rekommenderar endast två appar, MovieTalk och VoiceVision, eftersom de uppdaterats löpande. Movie-Talk finns även för Android.
Apparna laddas ned och där finns sedan ett bibliotek med alla de filmer som är tillgängliga för bio men även för DVD och visning i TV.
Innan filmen startar, laddar man ned aktuell filmversion, bio el-ler TV/DVD samt titel. Innan man gå in i biosalongen kopplar man in hörlurarna och startar appen. Den börjar då leta efter filmen synk. När filmen börjar och appen känner igen sig bör jar den spela upp syntolkningen och eventuell uppläst text. Sitter man hemma vid en kommersiell TV-kanal med reklamavbrott får man pausa uppspelningen. När man känner att reklamen börjar ta slut startar man appen som sedan söker efter rätt plats av filmen och fortsätter upp-spelningen.
Totalt finns över 120 filmer med syntolkning och flera av dessa fungerar för TV även i de nordiska länderna men även i andra länder där man kan ta del av dessa filmer.
Det är den svenska filmdistributören som beställer syntolkning och uppläst text. Detta beta-las sedan av SFI. 2018 var det mycket pengar som inte utnytt-jades och filmer som därmed förblev otillgängliga.
Redaktionen

Kommande filmer med syntolkning och uppläst textremsa
Mortal Engines (7/12), UIP
Into The Spider-Verse (14/12), UIP
Bamse & dunderklockan (21/12) Nordisk film
Lyckligare kan ingen vara (21/12) SF Studios
Kindergarten Teacher (25/1) NonStop Entertainment
Britt-Marie var här (25/1)
SF Studios
Dogman (15/2)
NonStop Entertainment
Tre Sekunder (29/3)
SF Studios

Under 2018 laddades det ned runt 4500 syntolkningar och uppläst text för bio och lite över 1500 för TV/DVD.
Källa: SFI

Syntolkade filmer 2018
Syntolkade filmer 2018
1 Amatörer
2 And Breathe Normally
3 Bamse och Dunderklockan
4 Blaze
5 Den tysta revolutionen
6 En säsong i Frankrike
7 Ensamma i rymden
8 Fakiren som fastnade i ett skåp 9 Goliat
10 Gordon och Paddy
11 Gräns
12 GUDRUN
13 Halvdan Viking
14 Into the spider- Verse
15 Hotell Transylvanien 3
16 Kusama infinity
17 LasseMajas – Det första mysteriet 18 Leva. Älska.
19 Lyckligare kan ingen vara
20 Lyrro
21 Maria by Callas
22 Mortal engines
23 Mot solnedgången
24 Nothing like a dame
25 Sorry to bother you
26 Sune vs Sune
27 TED – För kärlekens skull
28 The Death of Stalin
29 Tomb Raider
30 Trädgårdsfesten
31 Tårtgeneralen
32 Unga Astrid
33 Uppsalakidnappningen
34 Wonder Wheel
35 X&Y

Källa SFI

SIDAN 10-11
Bild tagen en sommardag med en grupp synsvaga som står i trädgården på Krusenstiernska teatern tillsammans med skådespelarna

SIDAN 12 – 13
Vi möter Per Andersson
”Jag tycker att syntolkning är något man borde göra inför varje föreställning”
Karriären tog började i en tvättstuga i Mölndal. Via en lada blev det Vallarna, Lisebergsteatern och Oscars.
Han har fått Karamelodiktstipendiet och en spårvagn uppkallad efter sig. Möt Per Johan Andersson.
Vi träffar Per mitt i en kreativ skriv– och repetitionsperiod men tar allt från början.
Per föddes i november 1976 i Mölndal, samma år som VHS-bandspelaren gjorde sitt intåg. Medan andra av Pers kompisar såg upp till sina hjältar i olika fotbollsklubbar hade Per Peter Sellers, Galenskaparna, Povel Ramel och Gösta Ekman som sina hjältar, som han såg upp till. Detta mycket tack vare filmer som fanns bandade på VHS.
Per berättar att den första teatergruppen han medverkade i, Humoristerna, hade en unik spelplats, nämligen husets tvätt-stuga.
– Några år efter detta tog jag de rena kläderna med mig på en cykelturné med Teater Cyklon. Sedan medverkade jag även i Kalejdoteaterns farser och barnteatern i skogen norr om Gunnebo Slott. Där jag en som-mar spelade Farbror Melker, be-rättar Per.
Runt millennieskiftet var det första gången som Per fick stifta be-kantskap med syntolkning.
– Jag minns det fantastiska med att komma in på scenen och presentera sig för de synsvaga. Jag tyckte att detta skulle vara något man gjorde inför varje föreställning, säger Per vid minet från Teaterladan i Mölndal.
Det var där man till en början spelade Mölndals revyn.
– Ett annat minne som dyker upp är när vi en gång gjorde en-tré och ett helt gäng sitter med kikare på första bänk.
Per ler åt minnet och tiden på Mölndals revyn, som 2019 fyller 45 år. Per har fortfarande kon-takt med många av dem både framför och på scen som Kennet, Mattias och Martin.
–Jag har alltid varit intresserad av teater och minns med glädje de första föreställningarna som Kent Andersson medverkade till på Gunnebo Teater. Först ut var ”Jeppe på berget” som spelades i kaféts trädgård där även Lasse Brandeby medverkade i.
–När vi i sommar spelar på Gunnebo Slottsteater, fortsätter Per, finns en större teaterscen där hela publiken sitter under tak.

Men innan Per kommer så långt som till premiären den 3 juli på Gunnebo Slottsteater, så är det ett par saker han måste vara klar med. Det ena är att skriva klart manuset till farsmusikalen ”Den osalige” tillsammans med Håkan Johansson. Det andra är att ha premiär och spela klart pjäsen ”Art”.
Pjäsen som Edward af Sillén regisserar på Rival i Stockholm har även Johan Rheborg och Henrik Schyffert på rollistan.
Att skriva manus är inget nytt för Per. Han är en av medförfattarna i Grotesco gänget.
Tidigare har han också skrivit två pjäser till Vallarnas frilufts-teater, då tillsammans med Lars Claesson.
– Det är toppen att få ha med mig min parhäst från pjäsen ”The Book of mormon”, Linus Wahlgren. Per berättar att Linus hade tänkt sig lite längre ledig-het i sommar, men när han nu fick chansen att medverka i en nyskriven farsmusikal kunde han inte motstå att få jobba med mig igen. Tillbaka till Gunnebo kommer Ulla Skoog som 2012 medverkade i Ladykillers.
Per kommer försöka hinna med någon semesterdag med familjen i Värmland, innan de får föl-ja med till Göteborg.
– Barnen har jag för det mesta satt framför någon digital kanal som visar Albert och Herbert och annat som kan vara till nytta för mina barn, säger Per Jo-han Andersson, lite på skämt.
Berättat för
PETER LILLIECRONA

Fotnot: Pjäsen ”Den osalige” kom-mer att livesyntolkas den 28 juli på Gunnebo Slottsteater i Mölndal. Då kommer Per med res-ten av ensemblen att träffa de synsvaga innan föreställningen och presentera sina röster och karaktärer.
Pjäsen ”Jeppe på berget” kommer livesyntolkas på Tjolöholm den 13 juli. Med bland andra Claes Malmberg och Marianne Mörck i rollerna.
Mölndalsrevyn ”Vinter i välfärden” kommer livesyntolkas den 2 februari på Möllan i Mölndal, dock utan Per Andersson på scenen.

SIDAN 14
Gästkrönika: Linus Forsberg, US
FAKTA: Linus Forsberg
Ålder: 21
Bor: Jönköping, men är ofta på resa i Sverige.
Familj: En far, en mor, en lilla-syster och en storebror. Yrke/Uppdrag: Ordförande för Riksorganisationen Unga med Synnedsättning (US), Styrelseledamot i Landsrådet för Sveriges Ung-domsorganisationer (LSU). Programledare på ljudtidningen Popcorn.

Tänk på en relativt stor grupp människor. Det kan vara samtliga på din arbetsplats, hela din släkt, alla som ingår i din umgängeskrets, alla som tillhör samma församling som du och så vidare.
Föreställ dig att någon utanför gruppen föreslår en slumpmässigt utvald konsert på en slump-mässigt utvald dag och tid, tror du att alla skulle kunna just det datumet? Svaret är troligt-vis nej. Bland de som teoretiskt skulle kunna det datumet, tror du att samtliga skulle anse att konserten vore så intressant att den är värd att lägga pengar på? Svaret är troligtvis nej där ock-så.
Lägger vi även till faktorn att du i det här fallet måste betala dubbelt pris för att du ska ha med en vän, som då också måste kunna just det datumet och den tiden, då är det nog ganska få kvar i den här gruppen som går på den där konserten. Skulle vi även säga att den här gruppen är geografiskt utspridd och konserten enbart går att gå på i en specifik stad reducerar vi ytterligare antalet personer som kom-mer gå på den.
Att det blir svårt att få många i den här gruppen att kunna och vilja gå på just den här konserten låter säkert logiskt för dig som läser, i grund och botten är det ju det.
Den logiken försvinner dock hos arrangörer när det gäller syntolkning för personer med synnedsättning. Där tycks förväntan vara att, så länge det är syntolkat, så ska det strömma av besökare/tittare med syn-nedsättning. Ordet ”syntolkat” förväntas vara en magnet som drar till sig folk helt utan tanke på personliga preferenser vad gäller såväl tid och ekonomi som kulturell smak eller möjligheten att eventuellt ha med sig en ledsagare.
Oftast ger arrangörer enbart personer med synnedsättning ett enskilt tillfälle att ta del av deras produkt med syntolkning. Om det kommer få eller inga är analysen att det inte fanns något intresse och att syntolkning bara är onödigt.
Jag var på bio för några veckor sedan och såg en film, utan syn-tolkning. Den hade två veckor tidigare visats med syntolkning i en helt annan stad. Enbart för att den bara syntolkades just där och då, när varken jag eller andra kunde, blev bilden att det var en film som inte var upp-skattad av personer med synnedsättning.
Jag ville ju dock se den, jag kunde bara inte just vid det tillfället som den visades med syn-tolkning, vid den enda chansen jag fick. Att såväl arrangörer som syntolkarna själva behöver göra den här avgränsningen är i grund och botten en ekonomisk fråga. Så länge det fortsatt är upp till mig som besökare, till syntolken eller till arrangören att betala kommer utbudet vara kraftigt begränsat och problematiken med att anpassa sig efter ”publiken” kommer kvarstå.
Jag menar att det enda sättet att lösa den här problematiken är om staten täcker finansieringen för syntolkning. Då, när det inte är ekonomin som är den styrande faktorn, kommer det bli lättare att boka in syntolkning vid de tillfällen och vid de evenemang där både intresset och tiden finns från oss med synnedsättning.
Precis som du, när du känner för det, kan boka en biljett till en biofilm, en teaterföreställning eller en konsert och ta del av den tillfullo hoppas jag att personer med synnedsättning kommer kunna göra det fullt ut och tillgängligt i framtiden. Det krävs i grund och botten ganska lite, det gäller bara att initiativet tas av de som har makt att göra något. Att kulturen på det här sättet blir mer tillgänglig år 2019, det är vad jag önskar mig
Linus Forsberg
Ordförande Riksorganisationen Unga med synnedsättning

SIDAN 15
Ingen pensionärsvila för Mörck
Marianne Mörck hade med ålderns rätt se-dan flera år kunnat njuta av sin pension i all stillhet. Men det är absolut inte Mariannes stil: tvärtom har hon nu nästan mer att göra än någonsin. Och hon älskar det!
– Det är Vintercirkus i ett tält i Malmö i januari, musikalen Matilda på MalmöOperan i mars, flera musik- och pratprogram i TV, Jeppe på berget i sommar på Tjolöholms slott, operett i Ystad plus att Bonusfamiljen kommer igen nu i tv, med en tredje säsong, berättar hon.
Men hur orkar du med allt detta, du fyller ju faktiskt 70 i år?
– Det är ju så roligt! Jag älskar kontakten med publiken, och att dessutom nu tack vare syn-tolkningen kunna få kontakt även med en synskadad publik är extra guldkant.
Marianne tycker det är så fint att kunna få presentera sig för de synskadade, berätta vad hon har på sig, vilken roll hon spelar och hur hennes roll låter i just den föreställningen.
– Men det kan bli lite fel ibland! En gång när vi spelade Sound of Music i Uppsala gick jag ner till de synskadade och satte mig bredvid en kvinna med vit käpp, och erbjöd henne att känna på det tunga korset jag hade om halsen (jag spelade abedissan). Hon verkade helt oförstående, så jag tryckte in korset i hennes hand. Då tittade hon på mig och sa ”Men jag behöver inte, jag ser. Jag håller bara käppen åt min väninna här bredvid”.
Närmaste föreställningarna för Marianne i Malmö (efter Vintercirkusen på Mölleplatsen) är Matilda på Operan.
– En söt föreställning om flick-an Matilda som vill lära sig allt möjligt genom att läsa, men hennes föräldrar vill inte det.
Då får hon stöd av bibliotekarien, som jag spelar.
Matilda får premiär 15 mars, syntolkas den 24 mars och 14 april.
I Jeppe på berget ska du spela mot Claes Malmberg. Ni har samarbetat flera gånger tidigare, hur trivs du med det?
–Jodå, han är helt makalös. Vi spelade till exempel i Charlies tant, på Gunnebo slottsteater, och där kunde vi andra ibland undra ”spelar vi samma pjäs?” För Claes kan plötsligt brodera ut sina repliker, komma in på olika stickspår så man inte anar var det ska sluta, skrattar Marianne.
–Undrar hur det blir nu i musikalen om Jeppe, där Claes spe-lar den försupne bonden och jag gör hans barska hustru Nille, fortsätter hon.
Jeppe på berget får premiär på Tjolöholms slott 11 juli, syntolkas två dagar senare, den 13:de.
Även en helt ny operett blir det i sommar, skriven
av Rickard Söderberg med Marianne Mörck och Sven Melander i ledande roller: ”En nunna för mycket” på Ystad Teater.
Mycket TV blir det också 2019 för Marianne, och vi undrar förstås hur det var att spela in säsong tre av Bonusfamiljen utan Bar-bro ”Lill-Babs” Svensson, som ju avled hastigt i april 2018?
– Det var förfärligt tungt. Men vi hade hela tiden ett stort por-trätt av Barbro på ett bord, med värmeljus, så hon var närvaran-de. Och i handlingen har ett år gått sedan vi gifte oss – och se-dan hennes rollfigur Gugge ock-så dog. Vi besöker Gugges grav, och hedrar både hennes och Barbros minne.
Marianne minns också allt kul de hade tillsammans under in-spelningarna: – Bigge och Gugge hade ju bott tillsammans i över 20 år, men att de var lesbiska hade varken Barbro eller jag fattat innan re-gissören berättade det. ”Va?!Det står inte i mitt kontrakt!” ropade Barbro, minns Marianne roat.
Något pensionärsliv vill Marianne som sagt inte ägna sig åt, men när hon kommer hem till villan i Bunkeflostrand mellan varven vill hon koppla av helt.
–Då kan jag lägga mig på soffan och helt glömma världen med något spel på telefonen eller så. Ibland får jag också en sån längtan att plötsligt göra något helt annat: åka till Alaska till exempel.
–Jag är bra som prickskytt, så jag skulle ju kunna jaga björn. Men det där skulle jag tänkt på för 30 år sedan, nu skulle jag ju inte kunna släpa hem björnen själv genom snön…
Fast snön försvinner ju alltmer, klimathotet drabbar allt och alla.
–Ja stackars ungar, jag har två barnbarn, vad är det för värld vi lämnar efter oss till dem? Jag är så glad att jag inte är 14 år idag. Dels det här med klimatet, men också all mobbning ungar utsätts för, och alla krav: ”jag mås-te ha just den där dunjackan”.
–Så mycket kul vi hade som barn, som dagens ungar inte kan göra: åka hölass, fiska kräftor, eller ”rymma hemifrån” – jag packade ett knyte och travade iväg som liten för att jag blev arg, men gick tillbaka hem efter ett litet tag igen.

– Jag är adoptivbarn, stod där i min lilla hage i 9 månader och väntade på att någon skulle komma och hämta mig. Kanske därför jag numera är lite av en ensamvarg, jag trivs att bo själv och klara allt på egen hand, konstaterar Marianne till sist.
Berättat för CLAES GYLLING Syntolk

Några teaterföreställningar som syntolkats med Marianne på scen:
Rabalder i Ramlösa på Fredriksdalsteatern, 2008, Romeo och Julia på Göta Lejon, 2011, Les Misérables på Malmöopern, 2011, Doktor Zjivago på Malmöoperan, 2014 och Charleys tant på Gunnebo Slott, 2015.

SIDAN 18
Rapport från 2016 sprider kunskap om syntolkning
Hur kan syntolkning av till exempel film, konst och teater fördjupa upplevelsen för personer med synskada? Rapporten, som är den första i sitt slag i Skandinavien, ville inspirera till forskning, debatt och utveckling av syntolkning. Rapport reder ut hur syntolkning kan påverka inkludering i samhället.
Artikeln är skriven av Lena Boqvist och hämtad från Läsliv 4-2016

– En syntolks uppgift är att skapa förståelse och inlevelse ge-nom att beskriva visuella scener språkligt, berättar Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av rapportens redaktörer. Genom att använda målande formuleringar kan syntolken stimulera inre bilder och föreställningar hos brukarna. Jämför följande två beskrivningar: En elegant luftig våning med antika möbler och mattor, alternativt: En mörk lägenhet med slitna, fläckiga möbler.
–Som kognitionsvetare tycker jag att det är viktigt att forska om syntolkning. Det är ett spännande område som avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande: hur människor uppfattar världen, tolkar och förstår vad andra säger och föreställer sig saker och händelser.
–Syntolkning borde vara lika självklart som rampen är för den rörelsehindrade eller hörslingan för den med hörselnedsättning, sa Josefin Bergstrand från Riksorganisationen Unga med synnedsättning i rapporten.
-Syntolkning är i första hand tänkt som stöd för att personer med synnedsättning ska kunna ta del av samma information som seende. Det finns också viktiga sociala aspekter av att få saker syntolkade, som man kanske inte tänker på. Personer med synnedsättning kan ha svårt att se hur andra klär sig, uttrycker känslor, använder kroppsspråk eller mimik. Josefin förklarar att syntolkning ger personer med synnedsättning möjlighet att delta i diskussioner kring ”snackisar” som tv-program el-ler festivaler. Rapporten i artikeln kan laddas ned eller beställas från MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.
Redaktionen

SIDAN 19
Tyckt från en läsare
”Min fru som är seende hade stor behållning av syntolkningen.”
En av de första syntolkningarna 2018 som Syntolkning Nu gjorde var Book of Mormons på Chinateatern i Stockholm.
I den medverkade Martin Redhe Nord. I den sista syntolkningen 2018 spelade Martin rollen som Quasimodo i Ringaren i Notre Dame på GöteborgsOperan.
Flera synsvaga tog chansen att få ta del av musikalen syntolkad och efteråt träffa Ringaren/Martin.

Några tankar kring filmer med hjälp av syntolkningsapp. Var i julhelgen och såg ”Lyckligare kan ingen vara”. Vid biobesöket använde jag appen MovieTalk och det fungerade perfekt.
Introduktionen innan gav en bra beskrivning liksom syntolkningen i filmen var bra. I slutet av filmen upplevde vi lite ”överpratat”, lite för mycket ”prat”. I stort sett är jag nöjd med mitt biobesök. På bio har jag tidigare sett ”Sol-sidan” och den var toppen och appen fungerade utan problem.
Har tidigare även sett filmen ”Ted – För kärlekens skull” strea-mad och den var också bra.
”Innan du dör” – thrillerserie på SVT helt fantastisk syntolkning. Min fru som är seende hade stor behållning av syntolkningen. Målande beskrivning rätt igenom.
Maths

Punktens dag den fjärde januari
Förenta Nationerna (FN) har utsett den 4 januari till den internationella punktskiftsdagen. Detta för att öka medvetenheten om punktskriftens betydelse för personer med synnedsättning.
Datumet är valt efter Louis Braille, punktskriftens uppfinnare, och dennes födelsedag.
Punktskrift är för många blinda enda möjligheten att kunna sjunga med i allsånger, som man inte känner till och kan.
E-tidningen Allt Om Syntolkning har valt att synliggöra punktskrift genom bilden på omslaget. En flicka som 2011, för allra första gången kunde sjunga med, precis som alla an-dra i en allsång.
Niklas Karlsson

SIDAN 20
Ur arkivet
Sven–Bertil Taube: ”Jag ser ju så pass bra så jag behöver inte syntolkning”
– Jag tycker jag ser så pass bra att jag egentligen inte behöver syntolkning, sa Sven-Bertil Taube, 2015, i en intervju Lotta Isacsson gjorde med honom inför filmen ”Jag älskar dig, en skillsmässo-omedi.
Men snart framgår att visst skulle en syntolk kunna ha varit till hjälp en och annan gång.
För cirka femton år sedan märkte Sven-Bertil att hans syn inte var lika bra som tidigare. Sedan försämrades den snabbt. Ögonsjukdomen, makuladegeneration, kommer inte att medföra blindhet, men några utsikter till förbättring finns inte heller
I början var han fåfäng, minns Sven-Bertil om den första tiden med sviktande syn. Bad om hjälp gjorde han inte i onödan.
–Jag skulle flyga till Göteborg, från Heathrow, och såg ”burg”, som i Gothenburg, på en skylt, och gick dit. Tjejen som tittade på biljetterna be-rättade att det planet gick till Johannesburg, be-rättar han och skrattar.
–En annan gång var jag på en pjäs, ”The Judas Kiss”, med Rupert Everett, på Duke of York´s Theatre i London. Jag satt väldigt långt fram, på första bänk, berättar han. Efteråt hörde jag att i början hade en kvinna legat i en säng och sedan gått naken över scenen. Å fan, det hade jag ju inte sett. Men det hade jag ju vetat om jag haft en syntolk.
Hämtat från en intervju gjord 2015 av Lotta Isacsson

SIDAN 21
EN SYNTO(L)KS BERÄTTELSE
Idol 2014:
När synto(l)ken gjorde en påsättare av Lärnström
Ibland blir det inte som syntoken, ursäkta, syntolken bestämt eller tror sig veta. Alla syntolkningar är ett resultat av noggrann planering och research. Detta oavsett om det är en kammarteater, opera eller Melodifestivalen. Syntolken vet alltid vad som skall hända på scen, för att kunna introducera den kommande händelsen.
Sidekicken Lotta Isacsson minns ett tillfälle 2014.
Charmen med livesyntolkning är att det skapas en viss relation mellan syntolken och de personer med synnedsättning som lyssnar i sina lurar. Syn-tolken möter upp ”sin” publik för att hälsa väl-kommen och står ibland så pass nära gruppen att han eller hon kan uppfatta reaktionerna från de som lyssnar.
Många reaktioner i form av gapskratt fick syntolken Peter Lilliecrona vid syntolkningen av Idol i Stockholm Studios hösten 2014. Just när ett arrangemang, oavsett genre, ska dra igång är syntolken taggad och spänd. Och det är då det kan bli så fel.
Precis när sändningen skulle starta väntade sig Lilliecrona att det var Per Lernström som skulle äntra scenen och förträngde helt momentet att en kort introduktion, modell ”Nu är det dags för… Idoool!”, ofta utfört av programledaren för sändningen innan, är ett vanligt inslag. Personen gör helt en-kelt, på tv- och radio-språk, en påannonsering. ”Påa”. Så skedde även denna gång och den överrumplade syntolken snubblade på orden:
– Och nu kommer Per Lern… nej! Det är inte han… det är… påan… ehhh… PÅSÄTTAREN!

NÄSTA NUMMER AV ALLT OM SYNTOLKNING UTKOMMER I APRIL 2019